GLOSSARY ENTRY (DERIVED FROM QUESTION BELOW) | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
|
23:34 Jan 20, 2003 |
English to Swedish translations [PRO] Art/Literary / Antique description | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
|
| ||||||
| Selected response from: Reino Havbrandt (X) Sweden Local time: 00:04 | ||||||
Grading comment
|
Summary of answers provided | ||||
---|---|---|---|---|
4 +1 | krackelera |
|
Discussion entries: 1 | |
---|---|
krackelera Explanation: krackelering (av krackelera, av fr. craqueler 'framställa fina sprickor (i porslin)', av craquer 'knaka', ett ord av ljudhärmande ursprung), krakelering, även krackelyr eller krakelyr, sprickbildning i färg- och lackskikt, vanligen i oregelbunden nätform på exempelvis oljemålningar. Krackelering uppstår ofta som en åldersförändring till följd av torkning och sammandragning i målningens färgskikt, ibland i kombination med brytningar i detta genom slag eller rörelser. Krackelering kan också förekomma som en avsiktligt framkallad effekt. I keramikglasyr uppstår krackelering (ofta i form av ytsprickor i ett nätmönster) vid alltför höga dragspänningar i glasyrytan. Vanligtvis är en glasyrs värmeutvidgning lägre än den underliggande keramiska skärvens för att vid tillverkningen ge en permanent tryckspänning i ytan som motverkar yttre dragspänningar (och därmed även risken för krackelering) under användning av produkten. Särskilt viktigt är detta om den keramiska skärven är porös, som för lergods och flintgods, där fukt eller diskvatten kan tränga in i skärven och medföra att denna expanderar och att glasyren krackelerar. Krackelering kan på konstgods utnyttjas i dekorativt syfte genom att man medvetet ger glasyren en högre värmeutvidgning än skärven. Ämnesklassning: Grafik: termer och tekniker, Keramik och porslin, Keramik 2003-01-21 Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=230942 Samtliga lästa artiklar under besöket. -------------------------------------------------- Note added at 2003-01-21 00:30:51 (GMT) -------------------------------------------------- This is not an open source on the net. You have to have a subscription for Nationalencyklopedin, which I strongly recommend all translators to get. www.ne.se -------------------------------------------------- Note added at 2003-01-21 00:35:19 (GMT) -------------------------------------------------- ... and here is the \"French connection\" to craze, this proof would probably hold in any court: (Source Eurodicautom) TERM craze Reference SNIAS (1) TERM Rissig werden Reference SNIAS (1) TERM craqueler (se) Reference SNIAS Reference: http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&... |
| |
Grading comment
| ||
Login to enter a peer comment (or grade) |
Login or register (free and only takes a few minutes) to participate in this question.
You will also have access to many other tools and opportunities designed for those who have language-related jobs (or are passionate about them). Participation is free and the site has a strict confidentiality policy.