KudoZ home » French to Swedish » Medical

oedème malléolaire

Swedish translation: malleolärt ödem

Advertisement

Login or register (free and only takes a few minutes) to participate in this question.

You will also have access to many other tools and opportunities designed for those who have language-related jobs
(or are passionate about them). Participation is free and the site has a strict confidentiality policy.
GLOSSARY ENTRY (DERIVED FROM QUESTION BELOW)
French term or phrase:oedème malléolaire
Swedish translation:malleolärt ödem
Entered by: xxxMarianne
Options:
- Contribute to this entry
- Include in personal glossary

06:09 Dec 27, 2001
French to Swedish translations [PRO]
Medical
French term or phrase: oedème malléolaire
A l'examen clinique il n'y a pas de souffle carotidien ni d'oedème malléolaire.
xxxMarianne
Belgium
Local time: 18:31
malleolärt ödem
Explanation:
malleol [-o:_l] (senlat. malle_olus 'liten hammare', av lat. ma_lleus 'hammare'), anatomisk term för ankel, dvs. yttre eller inre fotknöl, som utgörs av vadbenets resp. skenbenets nedre ändar.

öde_m (nylat. oede_ma, av grek. oi_d\ma 'svulst', av oide_a 'svälla'), onormal ansamling av vätska i kroppen. Vätskan är vanligen belägen interstitiellt, dvs. i det utrymme (interstitium) som finns mellan vävnadscellerna; i svårare fall ansamlas vätska även i kroppshåligheter. En allmän benägenhet att utveckla ödem är vanlig vid hjärtsvikt samt vid lever- och njursjukdomar. Lokala, begränsade ödem förekommer framför allt i samband med inflammation orsakad av t.ex. infektion eller allergisk reaktion.
Allmän ödemtendens brukar märkas först som viktökning, 3–5 kg, sedan som svullnad, mest påtaglig i underbenen hos den uppegående och över ryggen hos den sängliggande. Att det finns ödem i och under huden kan konstateras bl.a. genom att en tillfällig grop uppstår när man trycker med ett finger mot huden. Vid markant ödembenägenhet anhopas vätska även i lungsäckarna (hydrothorax) och i bukhålan (ascites). Ödem i ansiktet märks framför allt i den luckra vävnaden runt ögonen.
Ett utbyte av vätska sker ständigt över kapillärernas väggar mellan blodplasma och vävnadsvätska. Vätskeflödet styrs dels av det hydrostatiska trycket inne i kapillärerna och i vävnaderna, dels av det kolloidosmotiska trycket (det osmotiska tryck som huvudsakligen beror på innehållet av proteiner) i och utanför kapillärerna. På den arteriella sidan av en kapillär, dvs. i dess början, är balansen mellan dessa krafter sådan att vätska filtreras ut ur kapillärerna, medan balansen på den venösa sidan ger ett flöde av vätska tillbaka in i kärlbanan. All utfiltrerad vätska tas inte upp igen; en del förs i stället tillbaka till cirkulationen via lymfsystemet.
Enklast att förstå är ödemet i ett ben med en blodpropp i en av de djupa venerna. Blodets återflöde blir försvårat; resultatet blir blodstockning (stas) med ökat tryck inne i kapillärerna, vilket medför vätskeansamling i benet och foten. Hjärtsvikt är en annan vanlig orsak till ödem. Orsaken är också här ett ökat hydrostatiskt tryck i kapillärerna; blodet ansamlas i vävnadernas blodkärl eftersom hjärtat inte förmår att effektivt pumpa vidare det blod som återvänder genom vensystemet. En bidragande orsak är vidare att det sviktande hjärtat inte kan upprätthålla ett normalt flöde av blod genom njurarna. Det leder till att natriumjoner och vätska hålls kvar i kroppen, bl.a. beroende på aktivering av renin–angiotensin–aldosteronsystemet. Resultatet blir en ökning av kroppens totala vätskeinnehåll och därmed en förstärkning av benägenheten till bildning av ödem. Inte sällan dominerar svikten i vänster hjärthalva. Det medför ansamling av blod i lungkretsloppet (lungstas), och lungödem kan då uppkomma med stora andningssvårigheter som följd.
Vid nefrotiskt syndrom beror ödembenägenheten bl.a. på mycket låg halt av albumin i blodplasma med åtföljande lågt kolloidosmotiskt tryck som medför ökat flöde av vätska ut i vävnaderna och ut i urinen. Vid levercirros är orsakerna till ödem många, bl.a. en ofta låg halt av plasmaalbumin och ett minskat blodflöde genom njurarna med aktivering av renin–angiotensin–aldosteronsystemet. Eftersom levercirros medför försvårat flöde av blod från portådern genom levern uppstår blodstockning i bukorganen. Det orsakar ansamling av vätska i buken, ofta innan allmän ödembenägenhet uppträder.
Idiopatiskt ödem, dvs. ödem utan säker förklaring, förekommer praktiskt taget bara hos kvinnor. Ofta är ödemet ett led i menstruationscykeln och är mest märkbart veckan före menstruationen. Ibland är orsaken ett felaktigt bruk av urindrivande medel.
Ett lokalt, begränsat ödem är oftast en följd av en inflammatorisk reaktion och kan utlösas på kort tid (minuter) i samband med allergi (se ¤angioneurotiskt ödem). resp. under timmar–dagar vid infektion eller kronisk retning. Orsaken till ödembildningen är i dessa fall att inflammationen medför ökad bildning av cytokiner, signalsubstanser som ger kapillärväggarna ökad genomsläpplighet (permeabilitet) med resultatet att en onormal mängd vätska läcker ut i vävnaden.
Behandlingen vid ödem är beroende av grundorsaken. Vid ödem i benen bör dessa hållas högt när så är möjligt (t.ex. läggas upp på pall när man sitter ned). Stödstrumpor kan vara av stor nytta vid t.ex. ödem efter blodpropp. Urindrivande medel (se ¤diuretikum) används ofta mot ödem vid såväl hjärtsvikt som levercirros och njursjukdom. Adrenalin och kortikosteroider (kortisonpreparat) används vid ödem orsakade av allergi, medan antibiotika har verkan vid ödem betingade av infektion. Bengt Lundh

Selected response from:

Mats Wiman
Sweden
Local time: 18:31
Grading comment
Tack för detta utmärkta och utförliga svar.
4 KudoZ points were awarded for this answer

Advertisement


Summary of answers provided
4malleolärt ödem
Mats Wiman


  

Answers


4 hrs   confidence: Answerer confidence 4/5Answerer confidence 4/5
malleolärt ödem


Explanation:
malleol [-o:_l] (senlat. malle_olus 'liten hammare', av lat. ma_lleus 'hammare'), anatomisk term för ankel, dvs. yttre eller inre fotknöl, som utgörs av vadbenets resp. skenbenets nedre ändar.

öde_m (nylat. oede_ma, av grek. oi_d\ma 'svulst', av oide_a 'svälla'), onormal ansamling av vätska i kroppen. Vätskan är vanligen belägen interstitiellt, dvs. i det utrymme (interstitium) som finns mellan vävnadscellerna; i svårare fall ansamlas vätska även i kroppshåligheter. En allmän benägenhet att utveckla ödem är vanlig vid hjärtsvikt samt vid lever- och njursjukdomar. Lokala, begränsade ödem förekommer framför allt i samband med inflammation orsakad av t.ex. infektion eller allergisk reaktion.
Allmän ödemtendens brukar märkas först som viktökning, 3–5 kg, sedan som svullnad, mest påtaglig i underbenen hos den uppegående och över ryggen hos den sängliggande. Att det finns ödem i och under huden kan konstateras bl.a. genom att en tillfällig grop uppstår när man trycker med ett finger mot huden. Vid markant ödembenägenhet anhopas vätska även i lungsäckarna (hydrothorax) och i bukhålan (ascites). Ödem i ansiktet märks framför allt i den luckra vävnaden runt ögonen.
Ett utbyte av vätska sker ständigt över kapillärernas väggar mellan blodplasma och vävnadsvätska. Vätskeflödet styrs dels av det hydrostatiska trycket inne i kapillärerna och i vävnaderna, dels av det kolloidosmotiska trycket (det osmotiska tryck som huvudsakligen beror på innehållet av proteiner) i och utanför kapillärerna. På den arteriella sidan av en kapillär, dvs. i dess början, är balansen mellan dessa krafter sådan att vätska filtreras ut ur kapillärerna, medan balansen på den venösa sidan ger ett flöde av vätska tillbaka in i kärlbanan. All utfiltrerad vätska tas inte upp igen; en del förs i stället tillbaka till cirkulationen via lymfsystemet.
Enklast att förstå är ödemet i ett ben med en blodpropp i en av de djupa venerna. Blodets återflöde blir försvårat; resultatet blir blodstockning (stas) med ökat tryck inne i kapillärerna, vilket medför vätskeansamling i benet och foten. Hjärtsvikt är en annan vanlig orsak till ödem. Orsaken är också här ett ökat hydrostatiskt tryck i kapillärerna; blodet ansamlas i vävnadernas blodkärl eftersom hjärtat inte förmår att effektivt pumpa vidare det blod som återvänder genom vensystemet. En bidragande orsak är vidare att det sviktande hjärtat inte kan upprätthålla ett normalt flöde av blod genom njurarna. Det leder till att natriumjoner och vätska hålls kvar i kroppen, bl.a. beroende på aktivering av renin–angiotensin–aldosteronsystemet. Resultatet blir en ökning av kroppens totala vätskeinnehåll och därmed en förstärkning av benägenheten till bildning av ödem. Inte sällan dominerar svikten i vänster hjärthalva. Det medför ansamling av blod i lungkretsloppet (lungstas), och lungödem kan då uppkomma med stora andningssvårigheter som följd.
Vid nefrotiskt syndrom beror ödembenägenheten bl.a. på mycket låg halt av albumin i blodplasma med åtföljande lågt kolloidosmotiskt tryck som medför ökat flöde av vätska ut i vävnaderna och ut i urinen. Vid levercirros är orsakerna till ödem många, bl.a. en ofta låg halt av plasmaalbumin och ett minskat blodflöde genom njurarna med aktivering av renin–angiotensin–aldosteronsystemet. Eftersom levercirros medför försvårat flöde av blod från portådern genom levern uppstår blodstockning i bukorganen. Det orsakar ansamling av vätska i buken, ofta innan allmän ödembenägenhet uppträder.
Idiopatiskt ödem, dvs. ödem utan säker förklaring, förekommer praktiskt taget bara hos kvinnor. Ofta är ödemet ett led i menstruationscykeln och är mest märkbart veckan före menstruationen. Ibland är orsaken ett felaktigt bruk av urindrivande medel.
Ett lokalt, begränsat ödem är oftast en följd av en inflammatorisk reaktion och kan utlösas på kort tid (minuter) i samband med allergi (se ¤angioneurotiskt ödem). resp. under timmar–dagar vid infektion eller kronisk retning. Orsaken till ödembildningen är i dessa fall att inflammationen medför ökad bildning av cytokiner, signalsubstanser som ger kapillärväggarna ökad genomsläpplighet (permeabilitet) med resultatet att en onormal mängd vätska läcker ut i vävnaden.
Behandlingen vid ödem är beroende av grundorsaken. Vid ödem i benen bör dessa hållas högt när så är möjligt (t.ex. läggas upp på pall när man sitter ned). Stödstrumpor kan vara av stor nytta vid t.ex. ödem efter blodpropp. Urindrivande medel (se ¤diuretikum) används ofta mot ödem vid såväl hjärtsvikt som levercirros och njursjukdom. Adrenalin och kortikosteroider (kortisonpreparat) används vid ödem orsakade av allergi, medan antibiotika har verkan vid ödem betingade av infektion. Bengt Lundh




    NE+MW
Mats Wiman
Sweden
Local time: 18:31
Native speaker of: Native in SwedishSwedish
PRO pts in pair: 246
Grading comment
Tack för detta utmärkta och utförliga svar.
Login to enter a peer comment (or grade)




Return to KudoZ list


KudoZ™ translation help
The KudoZ network provides a framework for translators and others to assist each other with translations or explanations of terms and short phrases.



See also:



Term search
  • All of ProZ.com
  • Term search
  • Jobs
  • Forums
  • Multiple search