Baustahl

Swedish translation: allmänt konstruktionsstål

GLOSSARY ENTRY (DERIVED FROM QUESTION BELOW)
German term or phrase:Baustahl
Swedish translation:allmänt konstruktionsstål
Entered by: Staffan Wiman

18:17 Apr 17, 2005
German to Swedish translations [PRO]
Tech/Engineering - Engineering: Industrial / Svetsaggregat
German term or phrase: Baustahl
Är det konstruktionsstål eller byggnadsstål eller är det samma sak?
Staffan Wiman
Sweden
Local time: 10:30
allmänt konstruktionsstål
Explanation:
normalt de kvaliteter som anges i normen SS EN 10025
Selected response from:

asptech
Local time: 10:30
Grading comment
Tack för hjälpen båda två + de som givit kommentarer!
4 KudoZ points were awarded for this answer



Summary of answers provided
5 +2byggnadsstål/handelsstål
Mats Wiman
5 +1allmänt konstruktionsstål
asptech


  

Answers


32 mins   confidence: Answerer confidence 5/5 peer agreement (net): +2
byggnadsstål/handelsstål


Explanation:

handelsstål, vanligen olegerade eller låglegerade ¤konstruktionsstål i form av plåt, stång, balk eller profiler. Handelsstål används för broar, husbyggnader, kranar, järnvägsvagnar, behållare, maskinstativ m.m.

konstruktionsstål, stål som ingår i byggnadskonstruktioner, maskinkonstruktioner, tryckkärl, transportfordon, kranar, fartyg m.m. Utvecklingen av olika stål har styrts av de specifika krav som gäller på dessa användningsområden. Stålen benämns också ofta efter användningsområdena; t.ex. finns grupperna allmänna konstruktionsstål, tryckkärlsstål, maskinstål och fartygsstål.
En annan indelning är efter kemisk sammansättning och tillverkningssätt. Här kan man t.ex. särskilja stålgrupper som kolstål, kolmanganstål, mikrolegerade stål, kallformningsstål, seghärdade och härdade stål, obelagda och metallbelagda kallvalsade stål, låglegerade varmhållfasta stål, rosttröga eller rostfria stål. De flesta konstruktionsstål ingår i gruppen handelsstål, som i huvudsak kännetecknas av låg legeringshalt. Stål med högre legeringshalter, t.ex. rostfria stål och verktygsstål, kallas vanligen specialstål.
Allmänna konstruktionsstål, tryckkärlsstål och fartygsstål kallas ibland svetskonstruktionsstål och har utvecklats för bästa kombinationen av hållfasthet, seghet och svetsbarhet. De levereras vanligen i obehandlat, normaliserat eller seghärdat tillstånd. De vanligaste formerna är plåtar, balkar, stänger samt valsade och kallformade profiler. Hållfastheten specificeras oftast med en minsta sträckgräns, som kan ligga mellan 200 och 1 000 N/mm2. För att undvika sprödbrott krävs för grövre tjocklekar att segheten säkerställs genom slagprovning (charpymetoden). God svetsbarhet tillgodoses genom att kolhalten begränsas till maximalt 0,25 %. Som ett mått på svetsbarheten används vanligen den s.k. kolekvivalenten,
$
som även tar hänsyn till andra legeringselements negativa inverkan på svetsbarheten.
Allmänna konstruktionsstål används i många olika konstruktioner t.ex. byggnader, broar och transportfordon. Utvecklingen av kallformningsstål har möjliggjort ökad tillverkning av stålkonstruktioner genom kallbockning.
Tryckkärlsstål är avsedda för tryckkärl som ofta används vid förhöjd temperatur (150–700 °C) och ibland i aggressiv miljö. Till tryckkärl används därför (förutom olegerade och mikrolegerade) även låglegerade varmhållfasta stål, rostfria stål och stål som är beständiga i olika kemiska miljöer. Eftersom konsekvenserna av haverier i tryckkärl kan bli allvarliga krävs ofta mer omfattande provning än för allmänna konstruktionsstål. Tryckkärlsstål och allmänna konstruktionsstål för t.ex. stålbyggnader och broar är underkastade säkerhetskrav som föreskrivs av statliga myndigheter. För fartygsstål utförs sådan kontroll av klassningssällskapen, t.ex. Lloyd och DnV (Det norske Veritas).
Speciella stål finns för kallvalsad tunnplåt med tjocklek upp till 3 mm som används till produkter framställda genom falsning eller pressning. Kraven på dessa stål skall garantera formbarhet, och fordringarna uttrycks då som maximihållfasthet eller minsta brottförlängning hos stålet. För bästa pressplåt är sträckgränsen 150–200 N/mm2 och brottförlängningen 40–45 %. Här ställs ofta även speciella formbarhetskrav specificerade med t.ex. Erichsen-talet IE, anisotropikoefficienten r och kallhärdningsexponenten n.
Den största förbrukaren av kallvalsad tunnplåt för pressning är fordonsindustrin. Andra storförbrukare är tillverkare av vitvaror (kylskåp, tvättmaskiner m.m.) och ventilationsutrustning, elektronikindustrin, möbelindustrin (rör, skåp, hyllor) m.fl. Krav på minskad bränsleförbrukning samt ökande säkerhetskrav inom bilindustrin har påskyndat utvecklingen av formbara, höghållfasta stål för kallvalsad tunnplåt. Kontinuerlig glödgnings- och härdningsteknik har öppnat möjligheter att framställa stål med jämna egenskaper och hög ytkvalitet. Tvåfasstål, eller DP-stål (Dual Phase), med mycket god sträckpressbarhet och hög hållfasthet (brottgräns 400–1 000 N/mm2) är ett sådant stål. Andra exempel är refosstål, som har förhöjd fosforhalt och mycket goda dragpressningsegenskaper, och mikrolegerade stål.
Höghållfasta konstruktionsstål med sträckgränser upp till 350 N/mm2 har länge använts för kallvalsad plåt, t.ex. inom byggsektorn till rullformad profilplåt, paneler, beslag, tillbehör m.m. Plåten är då vanligen kontinuerligt varmförzinkad och målad i en färgbeläggningslinje. En i USA utvecklad beläggning bestående av 55 % aluminium, 43,4 % zink och 1,6 % kisel används sedan 1981 också i Sverige som alternativ till ren zink där speciella krav ställs på korrosionsbeständighet och värmetålighet. Beläggningen är vanligen 20–25 lm tjock. Den vanligaste tunnplåtprodukten är profilerad plåt för beklädnad av väggar och tak i byggnader. Profileringen utförs i regel kontinuerligt i speciella rullformningsmaskiner.
Olika typer av zinkbeläggning och målning förekommer också på de tidigare nämnda stålen för falsning och pressning. Ökande krav på korrosionsskydd inom bilindustrin gör att zinkbelagd plåt används i ökande grad, både kontinuerligt varmförzinkad och elektrolytiskt förzinkad plåt.
Maskinstålen är i första hand avsedda för maskinbearbetade konstruktioner, t.ex. som axlar i roterande maskiner. Skillnaden mellan maskinstål och allmänna konstruktionsstål är i huvudsak att bearbetbarheten och hållfastheten kommit i första hand för maskinstål, medan avkall gjorts på svetsbarheten. Maskinstålen förekommer i olika hållfasthetsklasser mellan 430 och 690 N/mm2 brottgräns. För att maskinstålen skall få god bearbetbarhet har de relativt låg manganhalt, medan hårdhet och hållfasthet regleras med kolhalten, till skillnad från de allmänna konstruktionsstålen, där man maximerar kolhalten med hänsyn till svetsbarhet. Vissa maskinstål (automatstål) har utvecklats speciellt med tanke på automatisk tillverkning. De innehåller vanligen svavel eller bly för att ge korta spånor vid maskinbearbetning.
Till maskinkonstruktioner används också ett antal olika stål som är avsedda att genomgå någon form av värmebehandling för att uppfylla de krav på hårdhet eller hållfasthet som konstruktören ställer. Sätthärdningsstålen skall t.ex. ha en ythårdhet av ca 58–64 HRC (hårdhet av typ Rockwell C) samtidigt som kärnhårdheten bör ligga på ca 30–35 HRC. Flam- och induktionshärdningsstål ges liknande ythårdheter. Ytterligare högre ythårdhet erhålls efter nitrerhärdning. Seghärdningsstålens brotthållfasthet ligger vanligen inom området 800–1 200 N/mm2 (motsvarande 245–365 HB), samtidigt som dessa stål har mycket goda seghetsvärden. En viktig faktor i detta sammanhang är härdbarheten, som ofta uttrycks med en Jominy-kurva. Fjäderstålen är oftast värmebehandlade till omkring 1 100–1 800 N/mm2 i brottgräns (motsvarande 335–525 HB). Kullagerstål är genomhärdande stål med normal hårdhet 60–64 HRC. Sådana stål används även för enklare konstruktionsdetaljer i glödgat eller seghärdat utförande. – Förutom ovan nämnda stål finns speciella konstruktionsstål för t.ex. skruvar, muttrar, nitar och kätting.
För vissa stål är kraven på slaggrenhet stora, för att goda utmattningsegenskaper skall erhållas. Dessa stål kallas ofta specialstål eller kvalitetsstål. I många fall är de legerade med sammanlagt 1–5 % med ämnena krom, nickel och molybden eller kombinationer av dessa. Jan-Olof Sperle

Litt.: MNC handbok nr 1 1–2, utg. av Metallnormcentralen (5:e uppl. 1988).


Mats Wiman
Sweden
Local time: 10:30
Works in field
Native speaker of: Native in SwedishSwedish
PRO pts in category: 43

Peer comments on this answer (and responses from the answerer)
agree  Lena Samuelsson
4 hrs

agree  Erik Hansson: Övertygande svar!
10 hrs
Login to enter a peer comment (or grade)

14 hrs   confidence: Answerer confidence 5/5 peer agreement (net): +1
allmänt konstruktionsstål


Explanation:
normalt de kvaliteter som anges i normen SS EN 10025

asptech
Local time: 10:30
Specializes in field
Native speaker of: Native in SwedishSwedish
PRO pts in category: 64
Grading comment
Tack för hjälpen båda två + de som givit kommentarer!

Peer comments on this answer (and responses from the answerer)
agree  Reino Havbrandt (X): Den utredning som Mats saxat är läsvärd, men uttrycket är enligt min mening Allmänna konstruktionsstål, så står det på min MNC handbok i ämnet.
1 hr
Login to enter a peer comment (or grade)



Login or register (free and only takes a few minutes) to participate in this question.

You will also have access to many other tools and opportunities designed for those who have language-related jobs (or are passionate about them). Participation is free and the site has a strict confidentiality policy.

KudoZ™ translation help

The KudoZ network provides a framework for translators and others to assist each other with translations or explanations of terms and short phrases.


See also:

Your current localization setting

English

Select a language

Term search
  • All of ProZ.com
  • Term search
  • Jobs
  • Forums
  • Multiple search