This site uses cookies.
Some of these cookies are essential to the operation of the site,
while others help to improve your experience by providing insights into how the site is being used.
For more information, please see the ProZ.com privacy policy.
This person has a SecurePRO™ card. Because this person is not a ProZ.com Plus subscriber, to view his or her SecurePRO™ card you must be a ProZ.com Business member or Plus subscriber.
Affiliations
This person is not affiliated with any business or Blue Board record at ProZ.com.
Services
Translation, Editing/proofreading
Expertise
Specializes in:
Art, Arts & Crafts, Painting
Cinema, Film, TV, Drama
Poetry & Literature
History
Linguistics
Advertising / Public Relations
Computers: Software
Computers (general)
Business/Commerce (general)
Internet, e-Commerce
Also works in:
Media / Multimedia
Finance (general)
Economics
More
Less
Rates
Portfolio
Sample translations submitted: 2
English to Swedish: The Decline of Marriage And Rise of New Families By Pew Social Trends Staff General field: Social Sciences Detailed field: Social Science, Sociology, Ethics, etc.
Source text - English II. Overview
Over the past 50 years, a quiet revolution has taken place in this country. Decades of demographic, economic and social change have transformed the structure and composition of the American family. The pre-eminent family unit of the mid-20th century—mom, dad and the kids—no longer has the stage to itself. A variety of new arrangements have emerged, giving rise to a broader and evolving definition of what constitutes a family.
At the center of this transformation is the shrinking institution of marriage. In 1960, 72% of American adults were married. By 2008, that share had fallen to 52%.
Part of this decline is explained by the fact that the average age at which men and women first marry is now the highest ever recorded, having risen by roughly five years in the past half century.1 And part of the decline is attributable to the near tripling in the share of currently divorced or separated—to 14% in 2008 from 5% in 1960.2
Public attitudes toward marriage reflect these dramatic changes. When asked in the new survey if marriage is becoming obsolete, about four-in-ten Americans (39%) say that it is. In a survey of voters conducted by Time magazine in 1978, when the divorce rate in this country was near an all-time high, just 28% agreed that marriage was becoming obsolete.3
Changes in marital patterns have had a major impact on the lives of children in this country. Marriage is no longer considered a prerequisite for parenthood. Over the past 50 years, the share of children born to unmarried mothers has risen dramatically—increasing eightfold from 5% in 1960 to 41% in 2008.This trend has contributed to the decrease in the share of children under age 18 living with two married parents – to 64% in 2008 from 87% in 1960.
There are distinctive socio-economic, generational and racial patterns in the trends away from marriage and toward single parenthood and other emerging family forms.
Marriage rates are now more strongly linked to education than they have been in the past, with college graduates (64%) much more likely to be married than those who have never attended college (48%).
The racial differences are even larger. Blacks (32%) are much less likely than whites (56%) to be married, and this gap has increased significantly over time. And black children (52%) are nearly three times as likely as white children (18%) and nearly twice as likely as Hispanic children (27%) to live with one parent.
Translation - Swedish II. ÖVERBLICK
Under de senaste femtio åren har en tyst revolution rasat i USA. Årtionden av demografisk, ekonomisk och social förändring har förvandlat den amerikanska familjens struktur och uppbyggnad. 1900-talets mest framträdande familjeenhet – mamma, pappa och ungarna – är inte längre den enda aktören. Flera nya lösningar har uppenbarat sig, vilket har lett till utvecklingen av en bredare definition av vad som utgör en familj.
Kärnan av denna förvandling är äktenskapets tillbakagång. År 1960 var 72 procent av alla vuxna amerikaner gifta. Vid 2008 hade andelen sjunkit till 52 procent.
En del av denna nedgång kan förklaras med att genomsnittsåldern för när män och kvinnor gifter sig första gången nu är den högsta som någonsin uppmätts – den har ökat med ungefär fem år under de senaste femtio åren. Och en del av nedgången kan tillskrivas det faktum att andelen för tillfället skilda eller separerade nästan tredubblats – till 14 procent 2008 från 5 procent 1960.
Allmänhetens attityd mot äktenskap återspeglar dessa dramatiska förändringar. När de tillfrågades i den nya undersökningen om de tycker att äktenskapet håller på att bli föråldrat, svarade ungefär fyra av tio amerikaner (39%) ja. I en undersökning av väljare som utfördes av Time Magazine 1978, när skilsmässostatistiken i USA var nära sin kulmen, höll endast 28 procent med om att äktenskapet var på väg att bli föråldrat.
Förändringar i äktenskapliga mönster har haft avsevärda konsekvenser för landets barn. Äktenskap betraktas inte längre som nödvändigt för att någon ska passa som förälder. De senaste femtio åren har andelen barn födda av ogifta mödrar ökat dramatiskt – den har ökat åttafaldigt från 5 procent 1960 till 41 procent 2008. Denna trend har bidragit till att andelen barn under 18 som lever med två gifta föräldrar minskat – till 64 procent 2008 från 87 procent 1960.
Det finns tydliga mönster som rör socioekonomisk status, generations- och etnisk tillhörighet i de trender som leder bort från äktenskap mot ensamstående föräldraskap och andra nya familjeformer.
Giftermålsfrekvensen är nu tydligare kopplad till utbildning än den varit tidigare: personer med universitetsexamen (64%) är gifta i mycket större utsträckning än personer som aldrig läst vid universitet (48%).
Skillnaderna med hänsyn till etnisk tillhörighet är ännu större. Svarta (32%) är gifta i mycket mindre utsträckning än vita (56%), och denna klyfta har ökat avsevärt med tiden. Och det är nästan tre gånger mer sannolikt att svarta barn (52%) lever med endast en förälder än att vita barn (18%) gör det. I förhållande till latinamerikanska barn (27%) är det nästan dubbelt så sannolikt att svarta barn lever med en förälder.
Danish to Swedish: Ellehammer – en dansk helt. Louise Karlskov Skyggebjerg Fortid og Nutid, juni 2006, s. 83-106 General field: Art/Literary Detailed field: History
Source text - Danish J.C.H. Ellehammer er i Danmark kendt som den første, der fløj i Europa den 12. september 1906. Det er blevet gentaget i det uendelige – men er bare ikke rigtigt. Det kan diskuteres, om Ellehammers bedrift skal kaldes flyvning (et spørgsmål om definitioner), men under alle omstændigheder var der andre europæere, der havde opnået noget tilsvarende forinden. I artiklen slås der til lyd for, at heltetilgangen til historien om
Ellehammer opgives. I stedet kan materialet om Ellehammer og hans flyveforsøg med fordel analyseres ud fra en socialkonstruktivistisk teoriramme. Hermed kan Ellehammers historie være med til at give os et indblik i, hvordan der blev arbejdet med at løse flyvningens problem, før det hele blev så selvfølgeligt, som det er for os i dag. Også de fejlslagne
forsøg – Ellehammers flyvemaskine blev aldrig masseproduceret og dannede ikke forlæg for andre – bidrager til historien om, hvordan en af det 20. århundredes væsentligste nye teknologier er blevet til.
Louise Karlskov Skyggebjerg, f. 1973, cand. mag. i historie med suppleringsfag i sociologi fra Århus/Københavns Universitet (2001). Museumsinspektør ved Danmarks Tekniske Museum, hvor hun arbejder med industri- og teknologihistorie. Er p.t. i gang med et forskningsprojekt om den danske opfinder J.C.H. Ellehammer i forbindelse med, at museet har arvet en stor samling genstande, arkivalier og fotografier. Projektet munder bl.a. ud i udstillingen ”Ellehammer – en dansk helt”, der vises på museet i 2006.
I Danmark har vi vores helte. De er en vigtig del af vores nationale identitet. Hvem kunne tænke sig at være dansker uden Tordenskjold, Christian IV, H.C. Andersen, modstandsbevægelsen
og landsholdet?
Inden for teknologi- og videnskabshistorie er de danske helte bl.a. Ole Rømer, H.C. Ørsted, Valdemar Poulsen, Niels Bohr og J.C.H. Ellehammer. Denne artikel handler om sidstnævnte og den begivenhed i september 1906, der gjorde ham verdensberømt i Danmark som den første, der fløj i Europa. Den sandhed er
gentaget i det uendelige, og mange danskere vil huske den som en del af deres skolelærdom. Problemet er bare, at det ikke er rigtigt. Det er en national heltemyte, der snart runder de 100 år.
Den tolkning af historien kan næppe få mange historikere op af stolene. Vi er vant til at pille ved myter og har vænnet os til, at hver generation stiller nye spørgsmål og konstruerer nye ”sandhe-
der”. Også teknologihistorien har bevæget sig bort fra positivismen, og siden 1980’erne er der i udlandet fremkommet en række socialkonstruktivistiske tilgange til teknologihistorien. De gør op med den traditionelle teknologihistorieskrivning, der har fokus på selve teknikken uden skelen til økonomiske, sociale, politiske, kulturelle og andre faktorer, der også påvirker den teknologiske udvikling. I den traditionelle internalistiske tilgang til teknologihistorien handler det om teknik for teknikkens egen skyld, og opfinderne er helte løsrevet fra tid og rum.
Specifikt vedrørende flyvningens historie har James R. Hansen efterlyst en bredere tilgang, der stiller spørgsmål som f.eks.: Hvor kom flyvemaskinen fra? Hvordan er nogle ideer blevet luget ud
og andre blevet en del af den konventionelle viden? Hvorfor er flyvemaskiner blevet brugt på nogle måder og ikke på andre? Hansen mener, at besvarelsen af disse spørgsmål kræver mere tænksomt arbejde vedrørende ingeniørarbejde, social, politisk og intellektuel historie, end det hidtil har været almindeligt inden
for flyvningens historie.1 Uden dog at tage udgangspunkt i James R. Hansens specifikke spørgsmål, er denne artikel et bud på, hvad en sådan bredere tilgang til dansk flyvnings historie kan bidrage
med.
Konkret vil jeg se nærmere på historien om flypioneren J.C.H. Ellehammer og undersøge, hvad der egentlig skete den 12. september 1906, da Ellehammer på øen Lindholm afsluttede sine flyveforsøg. Herefter vil jeg tolke historien om Ellehammer og hans flyvemaskine ud fra en socialkonstruktivistisk teoriramme og til slut vende tilbage til det nationale helteperspektiv på historien.
Translation - Swedish J.C.H. Ellehammer är i Danmark känd som den förste att flyga i Europa, den 12 september 1906. Detta har hävdats om och om igen – men det stämmer helt enkelt inte. Det kan diskuteras om Ellehammers bedrift kan kallas flygning (det är en fråga om definitioner), och hur som helst fanns det andra européer som gjort liknande bedrifter tidigare. Artikeln argumenterar för att hjälteinfallsvinkeln till historien om Ellehammer ska överges. Istället kan materialet om Ellehammer och hans flygförsök med fördel analyseras utifrån en socialkonstruktivistisk teoriram. Härmed kan Ellehammers historia bidra till att ge oss en inblick i hur man arbetade med att lösa problemen med att flyga, innan det hela blev så självklart som det är för oss idag. Även de misslyckade försöken – Ellehammers flygplan massproducerades aldrig och banade inte väg för andra uppfinningar– bidrar till historien om hur en av 1900-talets viktigaste nya tekniker kom till.
Louise Karslov Skyggebjerg, f. 1973, cand. mag. I historia med sociologi som tilläggsämne från Århus/Köpenhamns universitet (2001). Museiintendent på Danmarks Tekniske Museum, där hon arbetar med industri - och teknikhistoria. Driver för tillfället ett forskningsprojekt om den danske uppfinnaren J.C.H. Ellehammer i samband med att museet ärvt en stor samling föremål, dokument och fotografier. Projektet kommer bland annat att mynna ut i utställningen “Ellehammer – en dansk hjälte”, som kommer att visas på museet 2006.
Alla länder har sina hjältar. De är en viktig del av vår nationella identitet. I Danmark skulle man knappast kunna se sig som dansk utan H.C. Andersen, Christian IV, Peter Tordenskjold, danska motståndsrörelsen eller danska landslaget.
Inom teknik- och vetenskapshistoria är de danska hjältarna bland andra Ole Rømer, H.C. Ørsted, Valdemar Poulsen, Niels Bohr och J.C.H. Ellehammer. Denna artikel handlar om den sistnämnda, och den händelse 1906 som gjorde att han i Danmark blev världsberömd som den förste att flyga i Europa. Detta påstående har upprepats i det oändliga, och många danskar minns det som en del av vad de lärde sig i skolan. Problemet är bara att det inte stämmer. Det är en nationell hjältemyt, som funnits i över hundra år.
Denna tolkning av historien lär knappast få många historiker att haja till. Vi är vana vid att överge myter och har vant oss vid att varje generation ställer nya frågor och konstruerar nya ”sanningar”. Även teknikhistorien har rört sig bort från positivismen, och sedan 1980-talet har det i olika länder uppstått en rad socialkonstruktivistiska perspektiv på teknikhistorien. Dessa gör upp med den traditionella teknikhistorieskrivningen, vars fokus ligger på själva tekniken utan att se till bland annat ekonomiska, sociala, politiska och kulturella faktorer som också påverkar den tekniska utvecklingen. Enligt den traditionella internalistiska synen på teknikhistoria handlar det om teknik för teknikens egen skull, och uppfinnaren är helt lösgjord från tid och rum.
Specifikt rörande flygningens historia har James R. Hansen efterlyst ett bredare synsätt, där man ställer frågor som till exempel: Var kom flygplanet ifrån? Hur har några idéer kommit att läggas åt sidan medan andra blivit en del av den konventionella kunskapen? Varför har flygplan använts på vissa sätt men inte på andra? Hansen menar att för att vi ska få svar på dessa frågor krävs mer tankearbete rörande ingenjörsarbete samt social, politisk och intellektuell historia än vad som hittills varit vanligt inom flygningens historia. Utan att ta utgångspunkt i James R. Hansens specifika frågor är denna artikel ett exempel på vad ett sådant bredare synsätt på dansk flyghistoria kan bidra med.
Konkret kommer jag att titta närmare på historien om flygpionjären J.C.H. Ellehammer och undersöka vad som egentligen hände den 12 september 1906, då Ellehammer på ön Lindholm avslutade sina flygförsök. Därefter kommer jag att tolka historien om Ellehammer och hans flygplan utifrån en socialkonstruktivistisk teoriram, och till slut återvända till det nationella hjälteperspektivet på historien.
More
Less
Translation education
Master's degree - Lund University
Experience
Years of experience: 14. Registered at ProZ.com: Nov 2010.
Expertise 
Portfolio