VIA AI Looking for an interpreter? Remoto by ProZ.com connects you with an identity-verified interpreter by video or phone in about 60 seconds — 300+ languages, on demand or booked ahead. Try Remoto »

Glossary entry

Swedish term or phrase:

mossor och lavar

Danish translation:

mos og lav

Added to glossary by Susanne Roelands
May 26, 2005 15:38
21 yrs ago
Swedish term

mossor och lavar

Hvad er lavar? Noget i naturen som vokser under nåletræer, men hvad????
Change log

Apr 4, 2008 12:11: Susanne Rosenberg changed "Level" from "Non-PRO" to "PRO"

Votes to reclassify question as PRO/non-PRO:

PRO (1): Sven Petersson

When entering new questions, KudoZ askers are given an opportunity* to classify the difficulty of their questions as 'easy' or 'pro'. If you feel a question marked 'easy' should actually be marked 'pro', and if you have earned more than 20 KudoZ points, you can click the "Vote PRO" button to recommend that change.

How to tell the difference between "easy" and "pro" questions:

An easy question is one that any bilingual person would be able to answer correctly. (Or in the case of monolingual questions, an easy question is one that any native speaker of the language would be able to answer correctly.)

A pro question is anything else... in other words, any question that requires knowledge or skills that are specialized (even slightly).

Another way to think of the difficulty levels is this: an easy question is one that deals with everyday conversation. A pro question is anything else.

When deciding between easy and pro, err on the side of pro. Most questions will be pro.

* Note: non-member askers are not given the option of entering 'pro' questions; the only way for their questions to be classified as 'pro' is for a ProZ.com member or members to re-classify it.

Proposed translations

21 mins
Selected

mos og lav

I græsplænen kan man nyde den bløde grønne mos mellem tæerne. Der er mos på det nederste af bøgetræets stamme, som lyser stærkt grøn i den lave vintersol. Og der er mos og lav i indkørslens gamle chaussebelægning – hvis man var dygtig, kunne man måske dyrke mos og slippe for ukrudt i belægningen
Something went wrong...
4 KudoZ points awarded for this answer. Comment: "Thanks"
10 mins

se nedan

från eminenta uppslagsverket Nationalencyklopedin -

Det kallas "lav" även på norska, så man kan nästan misstänka att det är ett liknande ord på danska också, selv om det måske inte brukas så flitigt eftersom den danska naturen skiljer sig från vår.

lavar, Liche_nes, organismer där svampar sammanlever med alger eller cyanobakterier och utvecklar busk-, blad- eller skorplika växtformer. En sådan enkel växtform kallas bål (thallus) och saknar de gröna växternas rot, stam och blad. Genom utveckling av bålen har lavarna lyckats anpassa sig till extrema växtplatser och överleva under betingelser där inga växter har påträffats. Man känner närmare 13 500 arter, varav drygt 2 000 i Sverige.
Lichenologin, dvs. studiet av lavar, kan sägas ha grundats av linnélärjungen Erik Acharius, som publicerade flera banbrytande arbeten i början av 1800-talet, men inte förrän på 1860-talet kom man underfund med lavarnas dubbelnatur. Det komplicerade samspelet mellan svamp och alg eller bakterie innebär att man inte med framgång kan odla lavar, men i några fall har man under laboratoriebetingelser lyckats odla lavar från spor till spor.

Byggnad. Svampen utgör vanligtvis huvuddelen av lavbålen. Den hör i de allra flesta fallen till gruppen sporsäckssvampar, bara i enstaka fall basidsvampar. I bålen kan antingen en grönalg eller en cyanobakterie ingå, men inte sällan kan båda förekomma. Uppdelningen i busk-, blad- och skorplavar är av praktisk natur på samma sätt som man grupperar växter i örter, buskar och träd. Busklavar fäster vid underlaget i en punkt och har ett busklikt utseende; bladlavar är bladlika och fäster med rotliknande bildningar, rhiziner, som är utväxter från underbarken, medan skorplavar är tryckta till underlaget och saknar speciella fästorgan. Hos de mest komplicerat byggda bladlavarna är bålen skiktad, och det finns en över- och en underbark som begränsar och skyddar ett alg- och ett märgskikt. Till nyligen ansåg man att svampen helt bestämde lavens utseende, men man vet numera att samma svamp kan bilda lav med både en grönalg och en cyanobakterie och att dessa två lavar ser helt olika ut.

Förökning. Både könlig och könlös förökning förekommer. Systematiskt är en lav en svamp, eftersom svampen svarar för den könliga förökningen och således bestämmer släktskapen med andra lavar. Den könliga förökningen sker med sporer från en fruktkropp. De flesta lavsvamparna är sporsäckssvampar, och fruktkropparna kan sitta på ytan som skålar, apothecier, eller vara insänkta i bålen som päronlika bildningar, perithecier. På samma sätt som hos svamparna klassificeras lavarna efter fruktkropparnas och sporsäckarnas byggnad.
När sporerna sprids och gror måste de träffa på en lämplig alg för att kunna bilda nya lavindivider. Förökning av lavar på könlig väg blir således mycket slumpartad. Det är därför fördelaktigt om både svamp och alg sprids samtidigt, såsom vid den könlösa förökningen, och lavarna har utvecklat speciella bildningar i form av soral och isidier. Soral är öppningar i överbarken, där små (0,01 mm) nystan av svamphyfer med algceller bildas, s.k. soredier, medan isidier är stiftlika utskott på bålen, vilka lätt kan brytas av. Båda dessa spridningskroppar kan följa med vind, regndroppar och djur till nya lämpliga platser och växa ut till nya lavbålar.

Ekologi. Samlivet mellan svamp och lav kallas ofta symbios, men termen mutualism förekommer också. Tveklöst drar svampen större nytta av samlivet, och den har till skillnad från "algen" inte hittats frilevande. Det är dock svårt att identifiera alger i lavbålen, eftersom algcellerna förändras mycket kraftigt genom påverkan av svampen. Algens cellvägg förändras starkt för att kunna förse svampen med nödvändiga assimilationsprodukter. Samlivet ger även upphov till speciella kemiska substanser, lavsyror, som kan utnyttjas vid identifikation av arter eftersom de med enkla kemiska tester ger olika färgreaktioner. Dessa förhållanden kommer också till praktisk användning vid växtfärgning.
En lavbål är i sig ett ekosystem. Dess tolerans mot extrema betingelser beror på egenskaper som att klara av uttorkning upprepade gånger, att ta upp vatten direkt ur fuktig luft och förlora vattnet långsamt, att fotosyntetisera vid låga temperaturer samt att ha låg tillväxthastighet. Man finner lavar i de flesta klimattyper, från ökenartat till arktiskt, och på olika underlag, som sten, bark och trä. Näringen tas direkt ur regnvattnet och behöver inte passera några ledningsvävnader. Eftersom laven oftast har nära kontakt med underlaget blir den beroende av substratets beskaffenhet och av vilka näringsämnen som regnvattnet löser ut. Trädbarkens struktur och pH är betydelsefulla (se ¤fattigbark och ¤rikbark), och stenens sammansättning (t.ex. kalkhalt) och hårdhet är oftast avgörande. Laven påverkar också sitt underlag genom lavsyror och oxalsyra, och skorplavarna ingår som viktiga organismer i den s.k. biologiska vittringen och i jordbildningen.
Genom sitt välbalanserade samliv är lavarna mycket känsliga för förändringar i omgivningen och därför lämpliga organismer för undersökningar av luftföroreningar. Kvaliteten på luften i städer och runt industrier kan på ett relativt enkelt sätt undersökas genom studier av lavfloran. Lavarna har också förmågan att koncentrera tungmetaller lösta i regnvattnet, och genom analys av lavar har man kunnat påvisa utsläpp av tungmetaller från t.ex. smältverk. Radioaktiva ämnen förda med luftströmmar kan också koncentreras av lavarna, och atomprovsprängningarna på 1950- och 1960-talen gav höga halter av strontium-90 och cesium-137 i renlavarna i n. Sverige – dvs. långt före det uppmärksammade nedfallet från Tjernobyl-olyckan.
Den långsamma tillväxten utnyttjas inom bl.a. glaciologin för mätning av isars avsmältning. Genom att mäta lavar med känd tillväxt kan man beräkna när det framsmälta partiet blev isfritt. Skorplavar växer med ca 0,1 mm, bladlavar med ca 1 cm och busklavar med ca 5 cm per år. De äldsta kända lavarna är från äldre devon (ca 400 miljoner år gamla), påträffade som förkislade fossil i Rhynie chert vid Rhynie i n.ö. Skottland. De har något enklare byggnad än nutida lavar.

Praktisk användning. I Sverige är renlavarna kanske de ekonomiskt viktigaste lavarna genom sin betydelse för renarna under vintern. Fönsterlaven, felaktigt kallad vitmossa eller adventsmossa, har också viss ekonomisk betydelse, liksom olika lavar som kan användas till växtfärgning, t.ex. färglav och tuschlav.
I den egyptiska balsameringen ingick lavar som en viktig del; det var främst gällav som nyttjades. Inom parfymindustrin används olja från bl.a. gällav och slånlav till att ge parfymen en långsammare avdunstning. Lavar har också använts inom medicinen, dels p.g.a. innehållet av slemlösande ämnen, dels genom den antibiotiska effekten hos vissa lavsubstanser. Slemlösande tabletter gjorda på islandslav finns att köpa, och salvor innehållande den antibiotiska usninsyran har tidigare tillverkats i bl.a. Finland. Usninsyran framkallar dock allergier hos känsliga personer, och i skogsområden rika på skägglavar kan skogsarbetare utveckla svåra allergier, vilket har konstaterats i Nordamerika.
Lavar har använts och används fortfarande i viss utsträckning som människoföda. På Island utnyttjas islandslav, och i Japan finns en navellav som betraktas som en delikatess. I nödtider har islandslav också använts i Sverige för att dryga ut mjölet vid brödbak. Lavar användes också som råvara vid tillverkning av brännvin på 1800-talet. Under senare tid har intresset för lavar som födoämne ökat genom s.k. överlevnadskurser. Roland Moberg

Litt.: M.E. Hale, Jr., The Biology of Lichens (3:e uppl. 1983); D.L. Hawksworth & D.J. Hill, The Lichen-Forming Fungi (1984); A. Hennsen & H.M. Jahns, Lichenes (1974); R. Moberg & I. Holmåsen, Lavar, en fälthandbok (3:e uppl. 1990); E. Peveling (utg.), Progress and Problems in Lichenology in the Eighties (1987); David H.S. Richardson, The Vanishing Lichens (1975).

Hope that helps.
Something went wrong...
+1
28 mins

mosser og laver

:o)
Peer comment(s):

agree Erik Hansson : Hvis vi skal bruge pluralform ;-)
1 hr
;o)
Something went wrong...
Term search
  • All of ProZ.com
  • Term search
  • Jobs
  • Forums
  • Multiple search